Har aldrig ätit så lite julmat som igår. 1 köttbulle, 1 räka, 3 småsmå tuggor kallrökt lax, 1 tsk ostkaka m sylt och sist men inte mins ett halvt digistive m. vitlöksost.

Ja allt går åt helvete nu typ, jag är jättesjuk och kan därför inte jobba julhelg vilket det från början var tänkt och inte orkar jag skriva uppsatser och PM heller. Inte så roligt att bli både fattig i januari och dessutom hamna efter i skolan.

Äter antibiotika nu så jag hoppas jag ska bli frisk. Fast som jag känner nu hade jag mycket väl kunnat jobba idag. Jaja, det är försent :( Känner mig så lat och oproduktiv här hemma!

He's no good at all
He is a loser,
He lies, he bluffs
He's unreliable.

I know you told me
I should stay away.
I know you said
He's just a dog astray.
He is a bad boy with a tainted heart
And even I know this a'int smart

But mama im in love with a -
And this type of love
Isn't rational, it's physical
Mama please don't cry
I will be alright
All reasons inside
I just cant deny
Love the guy

All I know, should let go, but no
'cause he's a bad boy with a tainted heart
And even I know this ain't smart

But mama im in love with a married one
And this type of love
Isn't rational, it's physical
Mama please don't cry
I will be alright
All reasons inside
I just cant deny
Love the guy

And I hear people talk
Trying to make remarks
Keep us apart
But I don't even hear
I don't care

'Cause mama im in love with a -
And this type of love
Isn't rational, it's physical
Mama please don't cry
I will be alright
All reasons inside
I just cant deny
Love the guy

Vaknar vid kl 4 inatt med 39 graders feber och har världens frossa. Tar alvedon, dricker massvis med vatten och känner mig allmänt döende. Vid kl 6 har jag bestämt mig för att jag är en superwoman och att jag inte är sjukare än vad jag gör mig. Ignorerar alla plåster ifrån nattens plötsliga vilja att skära sönder halva benet, klär mig och går till Maxi och köper mat "för nu ska jag bli frisk" äter upp maten och bestämmer mig för att spy upp den vilket jag gör, jaha. Läser kurslitteratur och hoppas på att somna om en stund innan jag klär mig i min för tillfället snyggaste outfit, lockar håret och går till mitt jobb för att lämna en liten julklapp. Sen ska jag jobba 8 timmar ikväll och skriva 10 sidors uppsats. Och mitt i allt det här vill jag bara dö och gråta eller ta ett jävla glas vin. Jag kommer aldrig bli vän med mig själv. Aldrig.

Han har inte alls utnyttjat mig och att jag ens påstår något sådant får honom att inte ens vilja prata med mig i fortsättningen, skrev han. Jaha.

Ligger på AVA. Oklart när jag får komma vidare/hem.

Han berättade just att han utnyttjat mig. 43 tabletter svalda trots jobb imorrn. Kan inte sluta gråta.

I juli skrev jag i min blogg att jag inte skulle bli kär i honom. Nu i december sitter jag här och är mer än kär. Så otroligt otroligt olyckligt förälskad.

Läser min gamla blogg. Skrattar åt mina egna idéer om att inte bli kär. Önskar att jag hade berättat mer om var sekund för när jag nu lever i saknaden av honom så vill jag uppleva allt vi haft tillsammans in i minsta detalj. Jag saknar honom så och jag vill ha allt som är han. Han har gjort mig lycklig, glad, förälskad. Jag skulle kunna ge upp allting för att få dela hans liv och för att få vara med honom.


Och allt jag ville var att kunna dela mina tankar och känslor med honom. Ännu än gång har solskenet misslyckats. Its not a clue that Im lonley. Ingen orkar någonsin med mig. Men varför är det alltid dom som jag behöver som mest som lämnar mig?

Varför tar tårarna aldrig slut? Varför gör det så ont att bli bortvald, utesluten och lämnad?

Just ja. Jag var hos min psykolog. Han säger att jag är i en kris just nu, jaha ja. Nu ska jag ta ett glas vin, har hört att man pluggar bättre då.

Råkade visst överdriva min tablettkonsumtion en aning igår. Sov 17 timmar och missade nästan ett seminarium.

Det ser förjävligt ut här hemma. Disk överallt, skräp, cigaretter. Jag orkar inte direkt bry mig. Allt jag orkar göra är att gråta och dricka vin typ. Så nu ska jag ta ett glas vin.



Han har förresten lämnat mig. Om jag nu glömt att berätta det.

Vaknade nyss och vill gärna ta ett glas vin. Jag är så jävla less, vill bara bort. Har redovisning på universitetet idag. Jävla skit. Ska träffa min psykolog imorgon. Undra vad jag ska hitta på och säga till honom då. Att jag vill dö? Vad fan ska han göra då? Får ju ingen jävla hjälp, får inte ens ångestdämpande.

Tänk om jag hade haft en pistol. Nu har jag inte det så jag undrar vilket alternativ som är det minst smärtfulla. Överdos?

Har varit på gymmet och styrketränat en timme, sen var jag ute och sprang och grät i tre kilometer. Nu sitter jag hemma på köksgolvet, jag har bestämt mig för att hoppa middagen och gå rakt på vinet i stället.



Skål!

Bröstoperation bokad! Jag är nervös, spänd och jävligt lycklig.

Ångest, ångest, ångest. Idag tänkte jag försöka äta lite. Jag vet inte varför. Och jag mår så otroligt dåligt, jag vet inte var jag ska ta vägen. I matlådan finns i alla två skivor kallrökt lax, 1.5 msk keso med svartpeppar, en halv avocado uppskuren i bitar, ruccola och ca 5-7 st tortellinis. Jag hade velat ha en körsbärstomat också. Jag vill inte äta, men jag borde. Någon gång måste jag. Jag kommer inte tvinga i mig något. Vi får se hur det slutar.

Dag fyra utan mat och det ger mig uppåtkickar. Jag känner mig oövervinnlig. Jag är kvar på jobbet 12 h/dygn fast jag inte måste. Allt för att glömma det jobbiga i mitt privatliv. Jag vill tvinga mig till att spy, att känna något. Jag vill förakta mig själv ännu mer. Jag vill fly från allt.

Har inte ätit eller druckit sedan i lördags. Jag mår skitdåligt, och alla tankar som åker runt i huvudet på mig gör mig bara illamående. Det bara går inte.

Jag förstör skolan, skolkar från psykologen, går upp i vikt, har lyckats dra på mig skulder. Vad duktig jag är! Jag orkar inmte höra av mig till folk, vill bara gömma mig under täcket hela tiden. Det är hösten! Såklart. Men ska det behöva vara såhär hela jävla livet? Jag är less på mig själv.